Golf

Igår spelades det släktgolf. Det är Karins del av släkten som anordnar tävlingen. Egentligen skall det vara en årlig tillställning men de senaste åren har vi inte lyckats komma till skott. Men igår var det alltså äntligen dags igen och 6 tappra själar ställde upp för att kämpa om den åtråvärda titeln. Som brukligt avgörs drabbningen på Kronholmen, alltså den banan som ligger precis vid oss. Det har ju blivit rejält mycket kallare nu de senaste dagarna och golfsäsongen här på Gotland börjar också den lida mot sitt slut men igår sken solen (det gör den iofs jämt i Västergarn) och de flesta hålen spelade jag faktiskt utan jacka.

Innan vi gick ut så bjöd vi på lite soppa och bröd på Stelor. Soppa är något som jag gillar väldigt mycket och som jag tycker passar speciellt bra så här på höstkanten. Jag tror att soppa kommer att bli ett av de stående inslagen på vår meny faktiskt. Btw. så var bördet inhandlat på LEVA Kungslador, ett väldigt trevligt ställe precis söder om Visby.

Hur gick det då i tävlingen? Jo, kvaliteten på spelet kanske var en smula låg så jag hoppar över att presentera de exakta scorerna. Men slutställningen blev som följer:

1. Anders Cedergren
2. Curt Cedergren
3. Berit Onsjö
4. Calle Onsjö
5. Staffan Fritz
6. Björn Milton

Jo det stämmer. Jag kom sist. Helt otroligt. Och jag kan inte skylla på något heller eftersom alla andra spelar golf precis lika sällan som jag gör. Det suger! Men jag får bita ihop och komma igen nästa år helt enkelt.

Trots de överlag dåliga scorerna så är det värt att nämna att Anders (som är Karins bror) gjorde eagle på hål 6. Han låg 40 centimeter från hål på två slag och hade således en ganska enkel putt för en eagle. Jag kan inte påminna mig att jag har varit med om att gå i en boll där det gjorts en eagle förut faktiskt nu när jag tänker efter. Väldigt imponerande måste jag säga.

Staffan, som klämde sig in precis ovanför mig i resultattabellen, har tillsammans med sin fru Maria har precis köpt ett pensionat dom också. Stället heter Warfsholm och ligger 1 mil södeut från oss i Klintehamn. Så vi kommer säkert att ha mycket att prata om framgent.